Vad innebär kränkningsersättning?

Av 2 kap. 3 § Skadeståndslagen (1972:207) framgår att

”den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär”.

Kränkningsersättning avser att kompensera för angrepp på den skadelidandes personliga integritet, det vill säga dennes privatliv och människovärde, och de känslor av rädsla, skam eller förnedring som ett sådant angrepp framkallat. Skillnaden mellan kränkningsersättning och ersättning på grund av sak- eller personskada är att kränkningsersättning ersätter den integritetskränkning som brottet innebär. Denna behöver inte vara medicinskt påvisbar och det behövs således inget medicinskt underlag, vilket ofta brukar vara fallet vid skadestånd till följd av personskada.

Den person som utsatts för till exempel misshandel, vållande till kroppsskada, försök till mord, människorov, rån, barnfridsbrott, förtal eller förolämpning kan således erhålla kränkningsersättning om brottet inneburit en allvarlig kränkning. Vissa förmögenhetsbrott, så som bedrägeri och förskingring, medför dock inte att kränkningsersättning utgår.

Något speciell är situationen att den som blir utsatt innehar en yrkesroll inom vilken man får anses ha en särskild beredskap för angrepp. Exempel på sådana yrken är polis, ordningsvakt, kriminalvårdare eller tulltjänstemän. När en person med något av nyss nämnda yrken har utsatts ska man, vid bedömningen av om kränkningen är allvarlig, beakta om angreppet skett mot dennes privata sfär och om angreppet varit fysiskt. Huruvida en kränkning är allvarlig eller inte bedöms således olika utifrån vem som utsätts och i vilket sammanhang angreppet skett. För att ett angrepp ska anses riktat mot någons personliga sfär krävs dock inte att detta ska ha skett utanför arbetet. Exempel på angrepp som kan anses riktade mot den personliga sfären är rasistiska och sexistiska uttalanden eller hot som riktas mot eller anspelar på den angripnes familj. 

Hur stort belopp kan man då erhålla i kränkningsersättning? Skadeståndets storlek bestäms utifrån en skälighetsbedömning där samtliga omständigheter kring handlingen beaktas. Man ser till handlingens art, varaktighet samt vad som kan anses medföra att brottsoffret får upprättelse efter angreppet. I lag framkommer vissa faktorer som särskilt ska beaktas vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek. Sådana faktorer är om angreppet

• innehaft förnedrande och ytterst skamliga inslag,

• varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för den angripnes liv eller hälsa,

• riktat sig mot någon som svårligen kunnat värja sin kroppsliga integritet,

• inneburit missbruk av beroende- eller förtroendeförhållande,

• riktat sig mot någon närstående,

• syftat till att väcka allmänhetens uppmärksamhet eller har filmats eller på annat sätt dokumenterats på ett sätt som gör materialet lätt att sprida,

• utförts av flera personer,

• innefattat påtagligt hot som förstärkts genom att angriparen anspelat på ett våldskapital.

2022 skedde en lagändring som medförde att kränkningsersättning nu utgår med ett belopp om lägst 8 000 kronor.

Skrivet av Christina Svanberg