Stärkt rättsprocess och särskilt om kronvittnen
I samhällsdebatten har det länge diskuterats hur staten ska kunna lagföra fler personer som begår brott och även hur man ska bryta tystnadskulturen. Den 1 juli 2022 trädde ett flertal lagändringar i kraft som syftar till att stärka rättsprocessen och öka lagföringen:
Den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff (s.k. kronvittne).
Straffet för olika former av falska anklagelser skärps.
Sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol.
Sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.
Övergrepp i rättssak och grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff.
I detta blogginlägg ska särskilt lagändringen i första punkten redogöras för dvs. införandet av ett kronvittnessystem i Sverige.
Att medverka i utredningen av annans brott och sedan åtnjuta fördelar av det i sin egen utredning kallas för att man agerar som”kronvittne”. Ett kronvittne är alltså en misstänkt eller en tilltalad, som genom att medverka i utredningen av någon annans brott, får fördelar i den brottsutredning eller det brottmål där hen själv förekommer.
Att införa ett kronvittnessystem har under lång tid diskuterats i Sverige men riskerna för rättssäkerheten har ansetts vara för stora. Kritik som har riktats mot införandet av kronvittnen har bland annat bestått av att det finns en risk att misstänkta förminskar sin egen roll i brottsplanen för att peka ut andra medgärningsmän, samt även att personer som står längre ned i hierarkin inom organiserad brottslighet skulle få ta konsekvenserna av brottsligheten.
I Sverige har gängrelaterad brottslighet och skjutningar ökat vilket nu gjort att politikerna har bedömt att det är nödvändigt med ett kronvittnessystem och därför infördes det under sommaren 2022. Utredningen som föranlett aktuellt lagförslag har konstaterat att kronvittnen kan förväntas öka incitamenten för personer i kriminella miljöer att samverka med de brottsbekämpande myndigheterna.
Ny lagbestämmelse har införts i 29 kap. 5 a § brottsbalken och lyder enligt följande:
”Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet.
Detsamma gäller om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av någon annans brott för vilket det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i sex månader eller av någon annans försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott om gärningen är belagd med straff.
Finns det. någon sådan omständighet som avses i första eller andra stycket, får rätten döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet, om det finns särskilda skäl för det.”
Förenklat ska det praktiskt gå till som följer.
När en misstänkt kommer till polisen på förhör ska hen informeras om sina rättigheter och då även bestämmelsen ovan. I det fall den misstänkte har information hen vill lämna med syfte att få strafflindring ska ett informationsmöte bokas med åklagare och tillsammans med försvarsadvokat ska misstänkt informeras om kronvittnesprocessen. I det fall den misstänkte sedan lämnar information som är av väsentlig betydelse för utredningen, kan åklagaren i stämningsansökan skriva ett förslag på strafflindring som domstolen ska ta ställning till. I slutändan är det alltså domstolen, och inte åklagaren, som beslutar om den misstänkte ska få strafflindring som kronvittne eller inte.
Avslutningsvis, min bedömning är att tystnadskulturen inte kommer att brytas med ett kronvittnessystem som konstruerats som ovan. Det finns alldeles för stora risker för en misstänkt att gola och nuvarande konstruktion innebär inte att åklagaren kan lämna en bindande ”strafflindring”. Min personliga uppfattning är således att det inte borde införts, i vart fall inte med denna konstruktion.
Under vintern 2021 skrev jag om detta i Expressen och ni kan läsa mer här:
https://www.expressen.se/debatt/kronvittnen-behovs--inte-i-en-stark-rattsstat/