Allmän information om häktning
Den som misstänks för ett brott kan begäras häktad under tiden som utredning för brottet pågår. I häktet sitter man tillfälligt frihetsberövad. I Sverige är det Kriminalvården som sköter och förvaltar häktena.
Den som är misstänkt för ett brott kan begäras häktad av åklagaren. Det är sedan domstolen som beslutar om den misstänkte ska häktas eller om denne ska sättas på fri fot, det sker under en häktesförhandling. Det finns vissa krav som ska vara uppfyllda för att domstolen ska besluta om häktning, det krävs att den misstänkte är misstänkt på sannolika skäl samt att det för brottet är föreskrivet fängelse i ett år. Därutöver krävs det att det föreligger en av tre följande punkter:
Recidivfara, vilket innebär att det finns en risk för att den misstänkte fortsätter att begå brott.
Kollusionsfara, vilket innebär att det finns en risk för att den misstänkte förstör bevis eller på annat sätt försvårar utredningen.
Flyktfara, vilket innebär att det finns en risk för att den misstänkte håller sig undan eller flyr landet.
Om domstolen beslutar att den misstänkte ska häktas ska ett sådant beslut omprövas var fjortonde dag.
I samband med häktesförhandlingen tar domstolen även beslut om vilka restriktioner som åklagaren får meddela den misstänkte. Restriktioner kan meddelas om åklagaren tycker att det finns en risk att bevis kan förstöras eller utredningen försvåras genom att den misstänkte har kontakt med omvärlden, därför kan sådan kontakt begränsas.
Restriktioner får avse inskränkningar i rätten att:
placeras tillsammans med andra intagna,
vistas i gemensamhet,
följa vad som händer i omvärlden,
inneha tidskrifter och tidningar,
ta emot besök,
stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation, samt
sända eller ta emot fösändelser.
I häktet finns det möjligheter för de häktade att sysselsätta sig med arbete eller fritidsaktiviteter, så länge de inte har restriktioner som begränsar det.
Är domen friande släpps den häktade på fri fot, då har den pesonen oftast rätt till ersättning från staten för frihetsberövandet.
Är domen istället fällande och personen döms till fängelse ska den personen istället placeras på en anstalt. I vissa situationer kan en dömd person behöva vänta i häktet på att bli omplacerad till en anstalt, har man dömts till ett kortare fängelsestraff kan det hända att man avtjänar hela straffet i häktet.
Det är viktigt att poängtera att den som sitter häktad enbart är misstänkt och är att betrakta som oskyldig fram till dess att fällande dom meddelas, detta kallas för oskyldighetspresumtionen. Att en person blir häktad innebär således inte att personen är skyldig för det brottet som hen misstänks för.
Författat av Advokat Kristoffer Ståhl och biträdande jurist Mathilda Everitt