Information till anhöriga om anhållande och häktning
När en person blir frihetsberövad gäller vissa regler för olika delar av processen. Som anhörig kan det vara svårt och frusterande att inte komma i kontakt med den som sitter frihetsberövad. I det följande vill jag därför förklara vilka regler som gäller och varför de tillkommit. Här ska det poängteras att informationen inte är anpassad utifrån din situation.
Anhållande
Efter det att en person gripits av polis ska ett förhör hållas med personen så fort som möjligt. När förhöret är slut ska åklagaren ta beslut om den gripne personen ska anhållas. En gripen eller anhållen person placeras normalt på en polisstation i en polisarrest. En person får vara anhållen i maximalt tre dagar. Tre dagar efter det att beslut om anhållande har tagits ska åklagaren lämna in en häktningsframställan till domstolen, detta ska ske innan klockan 12 på den tredje dagen efter anhållande.
Om åklagaren beslutar att personen inte längre ska vara anhållen ska personen omedelbart sättas på fri fot. Detsamma gäller om åklagaren inte skickar in någon häktningsframställan inom tidsfristen ovan.
Häktning
Om åklagaren har skickat in en häktningsframställan till domstolen kommer tingsrätten kalla till en häktningsförhandling. Under förhandlingen tar domstolen ställning till om personen som är misstänkt ska häktas. Domstolen får som huvudregel besluta om att en misstänkt ska häktas om hen är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse i ett år eller mer, samt om minst en av följande häktningsskäl föreligger:
Recidivfara, vilket innebär att det finns en risk för att den misstänkte fortsätter att begå brott.
Kollusionsfara, vilket innebär att det finns en risk för att den misstänkte förstör bevis eller på annat sätt försvårar utredningen.
Flyktfara, vilket innebär att det finns en risk för att den misstänkte håller sig undan eller flyr landet.
En misstänkt person får som längst sitta häktad i nio månader. Om den misstänkte personen är under 18 år får den som längst sitta häktad i tre månader. Tidsgränserna kan överskridas om det föreligger synnerliga skäl, mer om det kan du läsa i blogginlägget ”Nya häktesregler per den 1 juli 2021”.
En person kan också häktas om den är på sannolika skäl misstänkt för ett brott och är okänd samt vägrar uppge identitetsuppgifter, eller inte är folkbokförd i Sverige och det finns en risk att personen lämnar landet.
En häktad person placeras normalt i Kriminalvårdens häkte.
Restriktioner
Under tiden en misstänkt är anhållen har hen fulla restriktioner. Även den som är häktad kan ha fulla restiktioner, det avgör domstolen i samband med häktningsförhandlingen.
Restriktioner innebär att den misstänkte:
Inte får ta emot eller skicka brev utan att åklgaren granskat dem
Inte får ta emot besök utan godkännande från åklagaren
Inte får ta emot telefonsamtal utan godkännande från åklagaren
Inte får läsa tidiningar, lyssna på radio eller se på tv utan godkännande från åklagaren
Inte umgås med andra intagna utan godkännande från åklagaren
Restriktioner innebär att ni som närstående inte kan träffa den misstänkte eller på annat sätt kontakta denne utan åklagarens godkännande. Det innebär även att vi som advokater för den missänkte inte får förmedla budskap, muntligt eller skriftligt, från er till den misstänkte eller tvärtom. I många ärenden kan dock åklagaren besluta om restriktionslättnader såsom övervakade telefonsamtal mellan den misstänkte och hens närstående.