Gängbrottsutredningen
I förra veckan, den 24 augusti 2021, presenterades statens offentliga utredning Skärpta straff för brott i kriminella nätverk som också har kommit att kallas ”Gängbrottsutredningen”, SOU 2021:68.
Med anledning av de senaste årens brottsutveckling, framför allt i form av det ökade antalet skjutningar och sprängningar, har regeringen beslutat om att göra en utredning i vilken utredaren har haft att överväga och lämna förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning. Den brottsligheten som har ökat har kopplingar till kriminella organisationer eller nätverk där ungdomar ofta förekommer. Dessa nätverk driver ofta sin verksamhet genom narkotikabrott, men även vinningsbrott såsom rån eller utpressning gynnar organisationens ekonomi. I viss mån förekommer även våldsbrott i samband med att det kriminella nätverket vill upprätthålla vissa maktstrukturer.
Utredaren har därför haft att utgå från direktiv om att lagstiftningen ska bli mer effektiv mot kriminella nätverk, kriminella uppgörelser, narkotikaförsäljning samt mot de som involverar unga i brottsligheten.
Utredningen har huvudsakligen tagit fram följande förslag:
Grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning och grov utpressning föreslås få skärpta straff.
Vid bedömningen av brottets straffvärde ska ett numerärt överläge bland gärningsmännen verka i skärpande riktning.
Vid bedömningen av brottets straffvärde ska det anses synnerligen försvårande om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet och det innefattat användning av skjutvapen eller sprängämnen samt att brottet begåtts på allmän eller liknande plats.
Vid bedömning av brottets straffvärde ska hänsyn tas till om brottet har grundat sig på en konflikt mellan grupper i vilken skjutvapen eller sprängämnen använts.
Ett nytt brott ska införas som kriminaliserar att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet.
Avseende narkotikabrott ska straffet skärpas för försäljning samt för befattning med narkotika som är avsedd att säljas.
Presumtion för häktning ska gälla brott med ett lägsta föreskrivet straff om fängelse i ett år och sex månader i stället för två år.
Återfaller gärningsmannen i brott ska det i ökad utsträckning leda till strängare straff.
Nya straffskärpningsgrunder för att betona brottslighetens allvar
I 29 kap. 2 § brottsbalken anges de försvårande omständigheter som kan höja straffvärdet för en begången gärning. Idag anges redan organiserad brottslighet som en försvårande grund men till detta föreslås att ett antal omständigheter läggs till.
Utredningen anger att brott med koppling till kriminella nätverk oftast begås i samverkan mellan fler personer. I sådana situationer utnyttjar gärningsmännen sitt överläge och brottsoffret blir särskilt utsatt. Brottsoffret har kanske inte samma möjligheter till självförsvar eller att fly från platsen. Utredningen anger att bestämmelsen inte bör vara tillämplig i samtliga fall då ett brott begåtts av fler personer, utan enbart i de fall då gärningsmännen har utnyttjat det numerära överläget i förhållande till brottsoffrets utsatthet.
Det ska anses synnerligen försvårande om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person och
innefattat användning av skjutvapen eller sprängämnen eller annat likvärdigt ämne och begåtts på allmän plats eller på annan plats där människor brukar samlas eller har samlats,
haft bakgrund i en konflikt mellan grupper av personer i vilken skjutvapen eller sådana ämnen som avses i punkt 1 använts, eller
varit ägnad att framkalla en konflikt av sådant slag som avses i punkt 2.
Utredningen anger att den potentiella skadan och faran som de ökade skjutningarna och sprängningarna medför är ett problem som ligger på samhällsnivå. Därav föreslår utredningen att brott som begås på ett sätt som ovan angetts ska vara synnerligen försvårande i bedömningen av straffvärdet. Det innebär att de omständigheter som anges ska bidra till en egen kategori av straffskärpningsgrunder som ska få större genomslagskraft än den tidigare regleringen.
Unga som involveras i kriminalitet
Brottet människoexploatering föreslås utvidgas på ett sådant sätt så att det även omfattar exploatering i brottslig verksamhet. Det innebär ett starkare skydd mot utnyttjandet av ungdomar i olika slags brottslighet.
Utöver det föreslås det även att ett nytt brott införs, främjande av ungdomsbrottslighet. Vilket innebär att den som för brottslig verksamhet anlitar, betalar, överlämnar egendom till eller instruerar någon som inte har fyllt arton år och därigenom, eller på annat liknande sätt, involverar honom eller henne i sådan verksamhet, dömas för främjande av ungdomsbrottslighet. Brottet föreslås införas på grund av att det inte alltid går att konstatera att unga har varit utsatta för människoexploatering, men att skyddsintresset av att motverka att unga personer dras in i brottslig verksamhet är stort.
Till främjande av ungdomsbrottslighet räknas exempelvis om man överlämnar ett vapen till en ungdom för transportering eller förvaring alternativt att ungdomen betalas för att sälja narkotika.
Narkotikabrotten
Innehav och annan befattning med narkotika föreslås kriminaliseras vid försök, förberedelse och stämpling till narkotikabrott. Däremot lämnas försök och förberedelse till eget bruk av narkotika utanför det kriminaliserade området. Åtgärden bedöms som nödvändig med hänsyn till att narkotika är mer lättillgängligt nu än tidigare, särskilt med hänsyn till internethandeln. Det krävs därför att det kriminaliserade området utökas i takt med utvecklingen av handeln.
Från när gäller ovan nämnda åtgärder?
De föreslagna åtgärderna och bestämmelserna kan som tidigast träda i kraft den 1 juli 2023, men det är däremot inte säkert att förslagen kommer att vara identiska när de träder ikraft och det är inte heller säkert att de kommer att träda i kraft. Innan beslut tas om förslagens inkorporering i svensk lag ska förslagen gå igenom ett flertal steg. Förslagen ska bland annat skickas ut på remiss till berörda myndigheter och andra organisationer i samhället, som lämnar in remissvar. Sannolikt ska förslagen även till Lagrådet som ska yttra sig över de föreslagna åtgärderna. Därefter bearbetar regeringen förlaget till en proposition som ges in till riksdagen och då är det utskottens tur att inkomma med synpunkter avseende förslagen. Slutligen röstar riksdagen om förslagen ska träda i kraft och därmed bli svensk lag.