Ny påföljd! – Ungdomsövervakning
Den 1 januari 2021 infördes en ny straffrättslig påföljd för unga lagöverträdare – ungdomsövervakning. I detta blogginlägg kommer jag att kort beskriva den nya påföljden.
Under en längre period har unga lagöverträdare i Sverige särbehandlats i straffrättsligt hänseende. Framförallt åldersgruppen 15–17 år men även i åldern 18–20 år. Huvudargumentet för särbehandlingen är att unga inte bedöms ha nått en sådan mognad och ansvarsförmåga att de bör behandlas som vuxna.
De särskilda ungdomspåföljderna är sedan tidigare ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård och redogörs för kortfattat nedan.
Ungdomsvård ska väljas om den unge har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga (LVU) och påföljden är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigares brottslighet. Åtgärderna ska framgå av ett ungdomskontrakt eller en vårdplan. Ungdomsvård ska i sådana fall ha företräde framför ungdomstjänst.
Ungdomstjänst innebär att den dömde ska arbeta utan lön och delta i samtal om kriminalitet. Den dömde skriver under en arbetsplan med olika krav och om denna missköts kommer detta rapporteras till åklagare som kan agera, exempelvis genom att begära att domstol dömer ut en annan påföljd.
Sluten ungdomsvård är ett alternativ till fängelse och verkställs på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Straffet är tidsbestämt och kan vara från 14 dagar upp till 4 år.
I denna del bör nämnas att unga lagöverträdare som fyllt 18 år men inte 21 år vid tidpunkten för lagföring även kan dömas till samma slag av påföljder som andra myndiga lagöverträdare, exempelvis till fängelse.
Nu finns ytterligare en påföljd – ungdomsövervakning.
Den som är under 21 år kan, från den 1 januari 2021, dömas till ungdomsövervakning om varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande. Huvudsakligen bör endast unga mellan 15–17 år dömas till ungdomsövervakning men om särskilda skäl föreligger kan även unga mellan 18–20 år vara föremål för ungdomsövervakning. Domstolen kan bestämma ungdomsövervakningen till lägst sex månader och högst ett år.
I inledningen av verkställigheten ska det göras en utredning om den dömdes förhållanden, i syfte att fastställa vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga att hen återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt (verkställighetsplanering).
Verkställighetsplaneringen ska genomföras av Kriminalvården i samråd med den dömde. Om det är möjligt, ska samråd ske med hans eller hennes vårdnadshavare. I de fall det bedöms lämpligt får samråd även ske med andra personer.
Verkställighetsplaneringen ska resultera i en verkställighetsplan.
Verkställighetsplanen ska vara upprättad senast fyra veckor efter det att domen eller beslutet i den del som avser ungdomsövervakning är verkställbar mot den dömde.
Verkställighetsplan ska innehålla tre obligatoriska moment.
En skyldighet att regelbundet (som huvudregel två gånger i veckan) träffa en särskild koordinator inom frivården.
Förbud mot att använda alkohol, narkotika och vissa andra hälsofarliga medel.
Förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, så kallad helghemarrest. Istället för hemhelgarrest kan det bli andra begränsningar i hur den unge får röra sig i samhället, till exempel en skyldighet att vara på en viss plats eller ett förbud att vara på en viss plats. Förbudet övervakas normalt med fotboja.
Utöver detta kan verkställighetsplanen reglera boende, skolgång, fritid och vård. Den dömde kan överklaga Kriminalvårdens beslut till allmän förvaltningsdomstol (det ska dock påpekas att besluten gäller omedelbart även om de kan överklagas).
Vad händer vid misskötsamhet?
Om den dömde missköter verkställighetsplanen kan Kriminalvården öka eller minska ner omfattningen av åtgärder, exempelvis besluta att den dömde ska sammanträffa med koordinatorn vid fler tillfällen. Vid allvarlig misskötsamhet underrättas åklagare som kan utdela varning eller begära att domstol ska ersätta påföljden med en annan. I vissa situationer kan även polis vara behjälplig med att hämta den dömde till obligatoriska möten m.m. om den dömde inte medverkar.
Sammanfattningsvis, ungdomsövervakning är en ny påföljd som fyller en lucka i påföljdssystemet avseende unga lagöverträdare. Min personliga bedömning är att ungdomsövervakning kommer att bli en påföljd som tillämpas frekvent av domstolarna. Det finns nog en viss risk att många unga lagöverträdare som tidigare hade fått en mindre ingripande påföljd, exempelvis ungdomsvård med ett ungdomskontrakt, i framtiden kommer att dömas till ungdomsövervakning. Inte minst då momentet helghemarrest kan bedömas som effektivt och ändamålsenligt.