Arbetsgivares brott mot utlänningslagen

Jag har på senare tid blivit mer frekvent anlitad som försvarare för arbetsgivare som är misstänkta för brott mot utlänningslagen. Om detta beror på en ökad utredningsprioritet från polisen sida är oklart, men det är allvarligt, både ur ett straffrättsligt och ekonomiskt perspektiv, att bli dömd för brott mot utlänningslagen. I detta blogginlägg kommer jag översiktligt redogöra för bestämmelsen om arbetsgivares brott mot utlänningslagen. 

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd om utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd. 

Det är sällan jag kommer i kontakt med en arbetsgivare som uppsåtligen (dvs. avsiktligen) har anställt en utlänning i strid med utlänningslagen. Det vanligaste är att arbetsgivaren påstås ha agerat oaktsamt genom att exempelvis inte kontrollera om utlänningen har föreskrivna tillstånd för att arbeta. Inför ett polisförhör är det därför viktigt att diskutera med en brottmålsadvokat vilka säkerhetsåtgärder man som arbetsgivare har gjort inför rekrytering och anställning. Dessa åtgärder bör redovisas för polisen vid ett förhör och i vissa situationer bör detta genomföras skriftligen. 

Om en arbetsgivare (fysisk eller juridisk person) döms för brott mot utlänningslagen enligt ovan föreligger en risk att arbetsgivaren även ska betala en särskild avgift. Som arbetsgivare kan man dock undvika att behöva betala den särskilda avgiften helt eller delvis och argument kring det måste framföras under processen. 

Den särskilda avgiften är ett prisbasbelopp för varje anställd utlänning (prisbasbelopp år 2020 är 47 300 kr). Om anställningen har pågått längre tid än tre månader höjs den särskilda avgiften till två prisbasbelopp per anställd (sammanlagt 94 600 kr för år 2020). 

Om du blir kontaktad av polis och delgiven misstanke om brott ska du alltid kontakta en försvarsadvokat innan du närvarar på förhör.