Riskerar Hamid Zafar att dömas för brott?
Jag skriver detta inlägg en söndag morgon och det har gått några dagar sedan Dagens Nyheter publicerade en avslöjande artikel med namn ”Rektor Hamid attackerade judar under pseudonym på nätet”.
Vem är Hamid Zafar?
Hamid Zafar är utbildningsledare och tidigare rektor på Sjumilaskolan i Biskopsgården, Göteborg. Från januari 2019 var Hamid Zafar barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun. Han har varit universitetsadjunkt vid rektorsutbildningen vid Karlstads universitet, styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén och massmedialt har han varit kolumnist i Göteborgs-Posten samt drivit podden Kungar och Krig. Under 2018 fick han utmärkelsen ”Årets svensk” av tidningen Fokus och under 2019 blev Hamid Zafar anlitad som oberoende expert i Moderaternas integrationskommission.
Vad har hänt?
I Dagens nyheter avslöjades att Hamid Zafar under ett stort antal år varit aktiv på sociala medier såsom Twitter under pseudonymen Mikael Hakim samt på forumet Flashback under namnet RebeL9. Hamid Zafar har under pseudonym skrivit ett flertal inlägg där han uttrycker nedsättande åsikter mot olika folkgrupper såsom judar och hazarer men även gentemot homosexuella och kvinnor. För att läsa inläggen rekommenderas Dagens Nyheters artikel, men då den är låst, även en artikel från Aftonbladet.
Aftonbladet: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zgGwWv/hamid-zafar-judar-vill-helst-att-afrikaner-utfor-deras-arbeten
Hamid Zafar har vidgått att det är han som skrivit inläggen och som en reaktion på detta har han bland annat blivit uppsagd från sitt arbete i Mullsjö kommun och entledigad från sitt uppdrag hos Moderaterna.
Riskerar Hamid Zafar att misstänkas för brott?
Det första som ska sägas är att yttrandefriheten i Sverige är väldigt stark och omfattar en rätt för varje medborgare att uttrycka sig i tal, skrift, bild eller på annat sätt. Staten får inte i förväg pröva (censurera) om uttalanden är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att staten ogillar vissa uttalanden. Huvudsyftet med yttrandefriheten är att stärka demokratin genom att främja ett fritt meningsutbyte.
Yttrandefriheten får dock sammanfattningsvis inskränkas om i) inskränkningen är godtagbar i ett demokratiskt samhälle och ii) inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet samt iii) inte utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
En inskränkning finns inskriven i 16 kap. 8 § brottsbalken och avser ett förbud mot hets mot folkgrupp.
Brottsbeskrivningen har tre rekvisit.
Gärningen ska ske i uttalande eller i annat meddelande som sprids.
Den ska bestå i hot eller uttryck för missaktning.
Gärningen ska avse en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
I punkten 1 regleras att uttrycket/meddelandet ska ha spridits dvs. det omfattas inte om det endast rör den privata sfären.
I punkten 2 regleras att det ska omfatta hot eller uttryck för missaktning. Hot omfattar givetvis bl.a. de gärningar som är straffbelagda enligt 4 kap. 4-5 §§ brottsbalken men även om det kan bedömas som förtal eller smädelse. Att uttrycka missaktning kan t.ex. vara om ett uttalande är nedsättande för en viss folkgrupps anseende, eller om en viss ras eller folkgrupp förlöjligas.
I punkt 3 uppräknas vilka som skyddas av bestämmelsen. Något krav på att hotet eller uttrycket för missaktning direkt avser gruppens ras, hudfärg, ursprung, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller utryck finns inte. Även uttalanden som innefattar kränkande beskyllningar om mindervärdiga egenskaper eller nedsättande handlingar som endast indirekt grundas på ras, hudfärg osv. faller under bestämmelsen.
Ståhls reflektion
Att en person har visat stor brist på omdöme och skrivit nedsättande inlägg behöver inte nödvändigtvis vara brottsligt. Det går därför inte att utesluta att Hamid Zafars inlägg skyddas med hänvisning till yttrandefriheten.
Sannolikt kommer dock en förundersökning inledas och Hamid Zafar bör då delges misstanke om hets mot folkgrupp. Såvitt får förstås efter genomgång av rapportering i media har Hamid Zafar vidgått att han har skrivit samtliga inlägg. Detta förenklar utredningen då åklagaren inte behöver åberopa någon omfattande bevisning om att Hamid Zafar är personen bakom pseudonymen.
Åklagaren kommer sedan granska samtliga inlägg. Att väcka åtal är ett stort steg och det ska bli intressant att se om åklagarens granskning resulterar i ett åtal. Hamid Zafar riskerar att åtalas och dömas för hets mot folkgrupp men det är en lång väg dit. Hamid Zafar ska betraktas som straffrättsligt oskyldig tills domstol har konstaterat något annat.