Nya häktesregler per den 1 juli 2021
De svenska reglerna om frihetsberövande har länge fått möta både nationell och internationell kritik. Kritiken har riktats mot långvariga häktningar och mot en omfattande användning av restriktioner för de som är frihetsberövade. Mot bakgrund av detta har regeringen arbetat fram ett lagförslag som föreslår en rad olika åtgärder för att förkorta häktningstiderna och öka rättssäkerheten. Förslagen har klubbats igenom och började gälla den 1 juli 2021.
I korthet innebär de samlade åtgärderna att hanteringen av häktningar ska bli mer effektiv, att rättssäkerheten ska öka och att barnrättsperspektivet ska få större genomslag. Åtgärderna har utformats så att de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att utreda brott inte ska försämras.
Följande åtgärder har införts:
1. Tidsgränser för häktning
Tidigare har det inte funnits någon yttersta gräns för hur länge en misstänkt får vara häktad. Numera får en misstänkt som utgångspunkt sitta häktad i längst nio månader fram till dess att åtal har väckts. För en misstänkt som ännu inte har fyllt 18 år, när häktningsbeslutet verkställs, gäller istället en tidsgräns om tre månader. Tidsgränserna kan överskridas om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan exempelvis föreligga om straffvärdet för brottet är mycket högt, i kombination med att brottet är särskilt svårutrett eller att det utgör en del av en organiserad brottslighet.
Åtgärden innebär att häktningen omedelbart ska hävas av domstolen om åtal inte har väckts eller ett överskridande av tiden inte har begärts sendast klockan elva dagen före den dagen tiden går ut.
2. Unga misstänkta har rätt att vistas med personal eller annan i minst fyra timmar om dagen
Många unga som sittter häktade har restriktioner som innebär att deras kontakter med personer utanför häktet eller andra intagna är begränsade. Det har framkommit att en majoritet har haft så lite kontakt med andra att de har varit att betrakta som isolerade, därför har man nu infört att unga häktade har rätt att vistas med personal eller annan i minst fyra timmar om dagen.
3. Domstolen beslutar om restriktioner
Enligt tidigare regler fick åklagaren ett generellt tillstånd från domstolen för att kunna meddela restriktioner. När domstolen lämnade ett sådant tillstånd var det sedan åklagaren som fick avgöra vilka enskilda restriktioner som faktiskt skulle meddelas. Nu införs en ordning där domstolen på begäran av åklagare ska ta ställning till vilka restriktioner åklagaren kan meddela den misstänkte. Rättens prövning av restriktioner ska avse de sju punkter som anges i häkteslagen, restriktioner får avse inskränkningar i rätten att
· placeras med andra intagna,
· vistas i gemensamhet,
· följa vad som händer i omvärlden,
· inneha tidskrifter och tidningar,
· ta emot besök,
· stå i förbindelse med någon annan genom elektronisk kommunikation, samt
· sända eller ta emot försändelser.
4. Ökade möjligheter att hålla en gemensam häktnings- och huvudförhandling
Vanligtvis hålls häktnings- och huvudförhandlingarna separat och med en längre tidsperiods mellanrum. För vissa mål där brottet är av enklare slag och förundersökningen kan färdigställas på kort tid finns det däremot skäl för att hålla en gemensam häktnings- och huvudförhandling. Det innebär att frihetsberövandet begränsas. För att utöka möjligheterna att hålla sådana förhandlingar får åklagaren numera avvakta med att inge häktningsframställan och domstolen får avvakta med att hålla häktningsförhandling i syfte att förhandling i häktningsfrågan ska kunna prövas gemensamt med åtalet i en huvudförhandling. De absoluta tidsfristerna för häktningsframställan (se 24 kap 12 § st 1 RB) och häktesförhandlingen (se 24 kap 13 § st 2 RB) får emellertid aldrig överskridas.
5. Tidplan för förundersökningen
Om den misstänkte är häktad ska domstolen sätta en tid för när åtal senast måste väckas, så kallad åtalstid. Om åklagaren inte hinner färdigsställa utredningen tills det att åtalstiden löper ut kan den begära om att få förlängd åtalstid. Nu har det införts ett krav på att åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen vid begäran om förlängd åtalstid.
6. Förvar i polisarrest
Den som är gripen eller anhålles ska tas i förvar, vilket vanligtvis innebär att personen placeras i en polisarrest. Polisarresterna är inte anpassade efter de särskilda behov som ett barn har och därför bör en placering i polisarresten undvikas när barn frihetsberövas. Numera är det lagstadgat att den som inte har fyllt 18 år bara får hållas i förvar i polisarrest om det är absout nödvändigt, ett förhörsrum eller liknande är en mer lämplig placering för ett barn än en polisarrest.
7. Synnerliga skäl för anhållande av minderåriga
Om det på grund av den misstänktes ålder finns en risk att denne utsätts för allvarliga men vid häktning, får han eller hon enbart häktas om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas på annat sätt. Den som är mellan 15-17 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Nu har det även införts ett krav på synnerliga skäl vid anhållande av barn. Principen var erkänd sedan innan, men nu är den lagstadgad.