Högre skadestånd för brottsoffer
Den 16 februari 2022 höll regeringen pressträff för att presentera nya förslag kring brottsoffrets rätt till skadestånd. Förslagen syftar till att stärka brottsoffrets rätt till skadestånd och innebär i korthet att fler brottsoffer ska få kränkningsersättning samt att nivån på kränkningersättningen ska höjas.
Ett brottsoffer har rätt till kränkningsersättning när denne har utsatts för ett brott som inneburit ett angrepp på dennes personliga integritet, det krävs dessutom att kränkningen har varit allvarlig. Kränkningsersättningens storlek baseras på ett flertal omständigheter där utgångspunkt ofta tas i den kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit genom angreppet. Det är således av central betydelse vilket brott det rör sig om. Det är domstolen som avgör hur stor kränkningersättningen ska bli i det enskilda fallet. Vid bedömningen tas ofta hänsyn till utdömt belopp i liknande mål, se Brottsoffermyndighetens referatsamling från 2020.
Sedan en tid tillbaka har det pågått en politisk diskussion kring huruvida skadestånden till brottsoffer är tillräckligt höga samt hur brottsoffer ska kunna få ut hela det belopp som de har rätt till. Det är relativt vanligt att brottsoffer har svårt att få ut hela skadeståndsbeloppet, då den dömde inte kan betala eller inte vill göra det frivilligt.
De presenterade förslagen tillhör således två kategorier; högre belopp samt lättare utmätning. Förslagen sammanfattas i korthet enligt följande:
Påtaglig höjning av nivåerna för kränkningersättning så att den som utsätts för ett brott ska få högre skadestånd än idag.
Poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap ska ha en utvidgad rätt till kränkningersättning.
Efterlevande anhöriga ska ha en stärkt rätt till ersättning i form av ideell ersättning, så kallad särskild anhörigersättning.
Möjligheterna att utmäta frihetsberövandeersättning till förmån för brottsoffer ska utvidgas.
Fodringar som avser skadestånd på grund av brott ska ges företräde framför andra fordringar vid löneutmätning hos personer som har skulder till brottsoffer.
Höjningar av kränkningersättningen föreslås se ut enligt följande:
Syftet med att höja nivån avseende kränkningsersättningen är en fråga som aktualiserats under senare år. Det har framkommit åsikter om att nu gällande nivåer är för låga och att de inte stämmer överens med de etiska och sociala värderingar som är rådande. I ett försök att stärka brottsofferperspektivet är det därför aktuellt att tillämpa högre nivåer av kränkningersättningen.
Vad gäller poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap krävs att kränkningen är särskilt allvarlig för att kränkningsersättning ska utdömas. Det har ansetts att personer i sådana yrkesgrupper har anledning att räkna med vissa mindre grova angrepp och att de har beredskap för detta. Den förslagna ändringen innebär att det vid bedömningen av om kränkningen är allvarlig särskilt ska beaktas om angreppet riktar sig mot den angripnes privata sfär eller är fysisk. Ändringen syftar således till att bland annat fler poliser ska ha rätt till kränkningsersättning.
Den så kallade särskilda anhörigersättningen blir en ny form av ideell ersättning, som utgår vid sidan av den nuvarande anhörigersättningen. Ersättningen ska betalas till den som stod den avlidne särskilt nära av den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom brott orsakat dennes död. Ersättningen är obereonde av omständigheterna i det enskilda fallet och bestäms till ett skäligt belopp som är lika stort för var och en av de som har rätt till ersättning.
De två sista föreslagna ändringarna innebär att brottsoffret ska ha en stärkt rätt i att få utbetalt skadeståndet. Som ovan nämnt, är det i många fall så att den dömde inte kan eller inte vill betala skadeståndet till brottsoffret. Ersättning som den dömde kan ha fått som frihetsberövandeersättning, exempelvis om denne varit frihetsberövad för lång tid, ska inte längre undantas utmätning på samma sätt som tidigare. Vad gäller företrädesordningen vid löneutmätning hos den dömde ska den ändras så att skadeståndsanspråk prioriteras högre än vad det gör idag.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022, förutom den ändrade företrädesordningen vid löneutmätning som föreslås träda i kraft den 10 september 2022.